————————————————————————————————————————————————————————————————————————————————————–

PIS vill skapa en nära dialog och diskussion med olika somatiska danspraktikers globala rhizomatiska historia och arv, samt skapa rum för ny utveckling att ske. Initiativtagarna har genom denna mötesplats viljan att bygga broar mellan dansområdet och andra kultur- och samhällsområden.

**Somatisk praktik är ett samlingsnamn myntat av Thomas Hannah år 1976 för västerländska kroppsliga rörelsepraktiker som t.ex. Feldenkrais, Alexanderteknik, BodyMind Centering, Ideokinesis, Laban/Bartenieff m.m. Dessa praktiker är i grunden sprungna ur mötet mellan icke-västerländska praktiker såsom yoga, zen buddhism, meditation, ayurveda, traditionell kinesisk medicin, shiatsu, tai chi, qi gong, kampsport, med mera, och västerländska praktiker såsom västerländsk medicin, anatomi och fysiologi, massage, psykologi, fenomenologi, filosofi, sport och konst. Under 1960-talet började dansare och skådespelare integrera somatiska praktiker som en teknik i deras träning parallellt med improvisation, vilket förändrade dansens uttryck och skapade konceptet somatisk danspraktik. Idag är ordet somatik komplext och mångfacetterat då myriader av praktiker redan innan begreppet var myntat fanns och efter begreppet har mynnat och fortsätter mynna ut i nya riktningar.

Somatiska praktiker har gemensamt att de undersöker sammankopplingen mellan kropp och sinne, och ger verktyg för närvaro, “flow”, hållbarhet, läkning och återhämtning i rörelse i relation till sin egna kropp och sin omvärld. Detta öppnar upp utrymme för bland annat autonomi, agens, kreativitet, tillit, lyssnande, spontanitet och nya möjligheter.